Ö som i Översättningar

 Det är inte utan att det är lite vemodigt att skriva den sista bokstaven i vårt bokalfabet. Det känns som vi precis började, samtidigt som det känns som en evighet. Det där med tid är knepiga grejer.

Ö som i Översättningar. En het potatis lite då och då i diverse litteraturdiskussioner men för mig är det enkelt: mitt självförtroende och min språkkunskap är för dålig för att jag ska läsa på utrikiska. De som är bättre på engelska än jag hävdar ju att nyanserna i språket går förlorade i översättningen men skulle jag läsa en bok på engelska skulle dessa nyanser likväl gå mig förbi på grund av språkförbistringen. Kontenta: mycket lättare och snabbare för mig att läsa på svenska, men i och med att jag aldrig läser på engelska så ökar ju heller inte chanserna att jag ska utvecklas och bli bättre. Klurigt.

Översättare måste, för övrigt, vara ett rätt otacksamt jobb. Både översättare och illustratörer lever ju lite i skymundan av författarna och översättaren har ju egentligen som jobb att vara så osynlig som möjligt. Jag ska ju inte tänka på att det är en översättning jag läser. Jag är väldigt nyfiken på denna yrkeskategori och vet egentligen inte så mycket om arbetet mer än en kort film som jag sett om Lena Fried-Gedin, som ju översatte alla Harry Potter-böckerna.

Det har varit spännande med bokalfabetet tillsammans med Paula och nu får vi väl fundera ut om vi kan ha något nytt projekt tillsammans. Tål att kluras på.

Detta är en bokstav i Paula och Sandras bokalfabet. Läs även Paulas Ö.

Ä som i Äga

Mitt behov av att äga böcker har blivit mindre och mindre med åren. Jag är dock dålig på att motstå frestelsen när jag hittar bra böcker nästan gratis på second hand och har svårt att göra mig av med böcker jag ännu inte har hunnit läsa, vilket innebär att mitt hem likväl är långt ifrån boktomt. Det är dock bara ett fåtal av de jag har läst som får bo kvar så mina bokhyllor består till störst del av böcker som jag ännu inte har läst.

Gång på gång tänker jag att jag ska prioritera att läsa hemmaböckerna men mitt jobb tvingar mig allt som oftast att prioritera biblioteksböcker först, men jag tänker att det nog kommer en tid för hemmaböckerna också så småningom.

Jag tycker dock att det är sjukt viktigt att folk äger böcker. Deras bokhyllor är ju bland det första jag spanar in när jag är hemma hos folk. Dels för att det säger en hel del om personen och dels för att leta gemensamma nämnare som kan leda till oväntade samtal. Kommer någon hem till mig och börjar titta på bokhyllorna konstaterar de nog främst att jag är rätt rörig - böcker ligger kors och tvärs, i högar och helt osorterat. Säger kanske mer om mig själv än jag vill erkänna.



Detta är en bokstav i Paula och Sandras bokalfabet. Läs även Paulas Ä.

Å som i Återvända

 Jag är oftast ingen återvändare. Det finns så otroligt många böcker jag aldrig hinner läsa och då känns det ofta lite slösigt att läsa om en jag redan läst.

Det finns dock två undantag. Den första kategorin är de eviga boksamtalsböckerna i skolan. En hel del böcker använder jag nästan varje år och därför läser jag om den flera gånger och har dessutom skrivit läslogg med frågor osv till dem. Man kan ju i och för sig säga att jag läser om dem för att de är bra, för jag hade ju inte valt att ha boksamtal om dem om jag inte tyckte de var läsvärda, men hade det inte varit för gruppläsningen med eleverna hade jag definitivt inte läst om dem så frekvent.

Sedan är det ännu en kategori jag ibland återvänder till - favoriterna från förr. När vi precis hade startat vår bokcirkel kom jag ofta dragandes med gamla favoriter från typ gymnasietiden, men det ska erkännas att jag väldigt ofta blev besviken... Frågan är om man ska låta bli och läsa om dem och låta dem behålla sitt skimmer eller läsa om och inse att tiderna (och jag) har förändrats? De får hur som bo kvar i min bokhylla som jag har vigt åt favoriterna ett tag till...


Detta är en bokstav i Paula och Sandras bokalfabet. Läs även Paulas Å.

Z som i Zappa

Att zappa mellan tv-kanaler är ju rätt vanligt, men hur är det med böcker? Jag är nog en ganska frekvent zappare och det kan vara en bidragande orsak till att det tar ett tag för mig att få en bok utläst.

Att jag zappar beror dock inte på att jag är uttråkad utan att jag anser att olika böcker passar vid olika tillfällen och så har jag nästan ständigt några måsten-böcker som jag inte väljer själv och som kommer emellan det jag egentligen vill läsa.

Som mest kan min lista på pågående böcker se ut så här:

Bussboken - en pocket eller annan lättviktare som helst har luftig text och korta kapitel som passar bra att läsa till och från jobbet. I båda riktningarna brukar jag vara rätt trött så det får vara något lättsmält och underhållande för att jag ska orka och tillräckligt enkel för att inte störas av alla samtal och ljud runt mig.

Bokcirkelboken - en bok som jag bara väljer själv en gång per halvår så det är en bok jag läser med skiftande entusiasm, men oavsett vilket bara har ungefär en månad på mig att bli klar med. Är rätt ofta den som förr eller senare blir bussboken för att hinna.

Bilboken - vi brukar ha en ljud-bok i bilen men vi sätter mest på den under långfärder och när vi båda åker så boken brukar vara något halvår. Nästan uteslutande en vuxenbok.

mp3-boken - ännu en ljudbok som jag har i min mp3. Lyssnas på under ensamresor, högljudda bussfärder och ibland under joggingturen.

Sängboken - även den en långkörare då jag oftast inte hinner många sidor (om några alls) innan jag somnar. Dock en bok jag väljer helt själv och därför egentligen vill prioritera mer än jag gör.

Jobbetböckerna - ja, för de kommer i sådan kvantitet att man inte kan omnämna dem som "-boken". Alla de böcker jag behöver läsa för boksamtalen, bokpraten, inköpen och för att allmänt hålla mig uppdaterad. Även dessa ar ofta en deadline och prioriteras därför, vilket påverkar min lustläsning och frivilliga läsning lite negativt.

Rätt ofta har jag alltså sex eller fler böcker på gång samtidigt. Det är egentligen inget som stör mig på det sätt att jag glömmer bort handlingarna (om det inte dröjer alltför länge mellan läsningarna, men det hade det gjort även om jag bara läste en enda bok med månaders mellanrum) men det leder till att jag rätt ofta ratar tjocka böcker då de tar lite väl lång tid att bli klar med. Vi får se om det blir någon bättre struktur på läsandet detta läsår (i dubbel bemärkelse).



Detta är en bokstav i Paula och Sandras bokalfabet. Läs även Paulas Z.